Om Australisk terrier
Australisk terrier är en liten, tuff och livlig hundras med ett stort hjärta och en modig personlighet. Ursprungligen avlad för att jaga smågnagare och ormar i det australiska ödemarkslandskapet är denna kompakta terrier idag en lojal och underhållande familjekompanjon.
Australisk terrier är en av de första hundraserna som utvecklades i Australien, med rötter tillbaka till tidigt 1800-tal. Rasen avlades fram från en blandning av brittiska terrierraser som europeiska nybyggare hade med sig, bland annat yorkshireterrier, cairnterrier och dandie dinmont terrier. I det tuffa australiska klimatet behövde nybyggarna en liten och modig hund som kunde hålla gårdar och gruvområden fria från råttor, möss och ormar, och australisk terrier visade sig vara som skapt för uppgiften: liten nog att ta sig ner i hålor, men tuff nog att ta upp kampen med giftiga ormar.
Rasen erkändes officiellt 1868 och var den första rasen som både utvecklades och erkändes i Australien. Den kom till Europa och USA tidigt på 1900-talet, men har alltid varit en relativt sällsynt ras utanför hemlandet. Australisk terrier hör hemma i FCI-grupp 3, terrier, och räknas som en av de minsta arbetsterrierna, med ett mod som vida överträffar storleken.
I Norden är australisk terrier en sällsynt ras med få registreringar. De som äger en uppskattar gärna kombinationen av äkta terriertemperament och en överraskande förmåga att anpassa sig till livet som familjehund.
Australisk terrier har ett klassiskt terriertemperament: modig, energisk och full av självförtroende. Trots den lilla storleken uppträder rasen som en betydligt större hund och möter världen med en smittande livsglädje. Den knyter sig starkt till familjen och är en överraskande god vakthund som tar vaktuppgiften på allvar utan att bli överdrivet skällglad.
Rasen är känd för sin orädsla och ryggar sällan tillbaka, oavsett vad den möter. Det är charmigt, men kräver samtidigt ansvarsfull hantering. Australisk terrier är skarp och läraktig, men har också en självständig ådra som är typisk för terrier, och hittar gärna egna lösningar på problem. Samtidigt är den en glad och positiv hund som behåller sin lekfulla sida långt in i vuxen ålder.
Med barn fungerar australisk terrier bra, särskilt med barn som är gamla nog att behandla en liten hund med respekt. Rasen är robust för storleken och tål mer än många andra smådhundraser. Med andra djur kan den däremot vara utmanande: den starka jaktinstinkten gör att smågnagare och katter bör introduceras med försiktighet, och gentemot andra hundar, särskilt av samma kön, kan rasen vara dominant. Australisk terrier trivs bäst när den får vara en aktiv del av familjelivet, och kan bli orolig eller destruktiv om den känner sig förbisedd under längre tid.
Australisk terrier är en måttligt till aktiv ras som behöver daglig motion och mental stimulering. Den anpassar sig överraskande bra till lägenhetsliv, men kräver att ägaren ger den tillräckligt utlopp för energin. Räkna med minst två promenader på tillsammans 45 till 60 minuter dagligen, kompletterat med lek och aktivering hemma.
Rasen älskar att utforska nya dofter och platser, och korta, innehållsrika promenader är mer givande än långa, monotona gåturer. Den starka sökinstinkten gör att den blomstrar med grävjakt och nosework, och trots storleken är den överraskande duktig i agility tack vare kvickhet och arbetsvilja. Korta och intensiva lekstunder med apportering, tillsammans med trick och lydnadsträning, håller den nöjd och ger god kontakt mellan hund och ägare.
Några förhållanden är värda att vara uppmärksam på. Australisk terrier har en stark grävinstinkt, så trädgården bör säkras om hunden ska vara ute utan tillsyn. I närheten av småvilt bör den hållas i koppel, eftersom jaktinstinkten lätt tar överhanden, och en understimulerad australisk terrier kan bli både skällglad och destruktiv. Rasen tål det nordiska klimatet relativt bra, men behöver skydd i stark kyla. För nordiska ägare fungerar den utmärkt som stadshund så länge den får tillräcklig daglig aktivitet och mental stimulering.
Australisk terrier är en robust och sund ras med en förväntad livslängd på 12 till 15 år. Som hos alla raser finns det ändå några hälsoutmaningar man bör känna till. Patellaluxation, där knäleden glider ur position, är vanligt hos små raser och graderas från 1 till 4. Legg-Calvé-Perthes är en degenerativ höftåkomma som kan drabba unga hundar mellan fyra och tolv månader. Rasen har också något ökad risk för diabetes mellitus jämfört med andra raser, och enstaka individer kan vara utsatta för hudallergier och atopisk dermatit. Ögonsjukdomar som katarakt och progressiv retinal atrofi (PRA) kan också förekomma.
Före avel rekommenderas patellaundersökning för att bedöma knäledens stabilitet, ögonlysning (ECVO) för ärftliga ögonsjukdomar, thyroideaprov för att kontrollera ämnesomsättningen, och DNA-test för PRA där den är tillgänglig. En ansvarsfull uppfödare testar avelsdjuren grundligt och kan uppvisa dokumentation på hälsoresultaten. Eftersom rasen är sällsynt i Norden är det viktigt att säkra tillräcklig genetisk bredd i avelsarbetet, och import av avelsdjur från utlandet kan vara aktuellt.
Australisk terrier har en dubbel päls med sträv, rak täckhår och en mjukare underull. Pälsen är relativt lättskött jämfört med många andra terrierraser. Borsta den två till tre gånger i veckan med en slickerborste för att avlägsna löst hår och förhindra tovor, och använd en grov kam för att kontrollera efter knutar, särskilt runt öron och under benen.
För att bevara pälsens naturliga textur och utseende bör rasen trimmas eller handstrippas var 8:e till 12:e vecka. Handstrippning är den ideala metoden, eftersom den avlägsnar dött hår och stimulerar ny pälsväxt samtidigt som det sträva täckhåret bevaras. Klippning är ett enklare alternativ, men gör pälsen mjukare över tid och kan ändra färgen. Ansikte och öron trimmas försiktigt för att framhäva rasens karakteristiska uttryck.
Bad görs var 4:e till 8:e vecka eller vid behov, och frekvent badande bör undvikas eftersom det avlägsnar naturliga oljor i pälsen. Klorna klipps varannan till var tredje vecka, öronen kontrolleras varje vecka för smuts och irritation, och tänderna bör borstas dagligen, eller minst tre gånger i veckan. Australisk terrier fäller lite jämfört med många andra raser, vilket gör den till ett bra val för ägare som önskar en hund som inte lämnar mycket hår i hemmet.
Australisk terrier är intelligent och läraktig, men med en typisk terriervilja som kräver tålmodig och kreativ träning. Rasen svarar bäst på positiv förstärkning och varierade träningspass. Tidig socialisering och valpkurs är viktigt för att forma en trygg och välanpassad hund, och ägaren bör vara tydlig och konsekvent med reglerna, för australisk terrier är duktig på att testa gränser. Håll träningspassen korta, gärna fem till tio minuter, och varierade, eftersom rasen snabbt tröttnar på repetitiva övningar. Godsaker och lek fungerar bra som motivation.
Rasen kan ha starka egna åsikter, och man bör aldrig tvinga en australisk terrier, det gör bara situationen värre. Inkallning kan vara utmanande när hunden får väder på något spännande, så detta bör tränas grundligt från tidig ålder. Utan uppföljning kan rasen utveckla överdrivet skällande, och det hjälper att lära den att vara tyst på kommando. Grävinstinkten är naturlig och kan kanaliseras till acceptabla aktiviteter som nosework.
Australisk terrier kan göra det bra i flera hundsporter, bland annat agility, nosework och spårarbete, rallylydnad och earthdog-tester, alltså grävjaktprov. Med rätt tillvägagångssätt är den en engagerad träningspartner som gillar att jobba tillsammans med ägaren, och nyckeln är att göra träningen rolig och belönande.
En valp av australisk terrier från en ansvarsfull uppfödare kostar vanligtvis mellan 25 000 och 40 000 kr — kontakta uppfödaren för aktuellt pris. Det höga priset återspeglar rasens sällsynta status och att valparna ofta importeras eller avlas med importerade avelsdjur.
Av löpande månatliga kostnader utgör foder runt 500 till 800 kr, eftersom detta är en liten ras med lågt foderbehov, medan försäkring ligger på ungefär 300 till 500 kr. Veterinärutgifter fördelade över året motsvarar runt 200 till 400 kr i månaden, utrustning och tillbehör 200 till 300 kr, och professionell trimning var 8:e till 12:e vecka runt 300 till 500 kr. Sammanlagt bör man räkna med omkring 1 500 till 2 500 kr per månad i löpande kostnader.
Därutöver kommer enstaka engångskostnader. Valpkurs och träning det första året ligger på runt 2 000 till 4 000 kr, kastrering eller sterilisering på 3 000 till 8 000 kr där det är aktuellt, och tandrengöring på 2 000 till 5 000 kr, eftersom små raser ofta behöver professionell tandrengöring. Om valpen importeras från utlandet tillkommer betydande extrakostnader för resa och import. På Pond kan du jämföra uppfödare för att hitta tillgängliga kullar av australisk terrier i Norden.
Australisk terrier kan vara en fantastisk hund för rätt ägare. Rasen passar bra för dig som önskar en liten, men tuff hund med stor personlighet, som har tid till dagliga promenader och aktiviteter, och som gillar att träna och jobba tillsammans med hunden. Den anpassar sig till både lägenhet och hus, fäller lite, och är en lojal och underhållande kompanjon för den som uppskattar det.
Rasen passar kanske mindre bra för dig som har små barn som ännu inte kan behandla en liten hund försiktigt, eller som har katter eller smågnagare i hemmet, eftersom jaktinstinkten är stark. Den lämpar sig heller inte för dig som önskar en hund som kan gå fritt utan koppel i naturen, som vill ha en lugn och tillbakadragen hund, eller som inte har tålamod att jobba med en självständig och envis ras.
Innan du bestämmer dig kan det vara klokt att prata med erfarna uppfödare och ägare, besöka utställningar eller träffar där du kan möta rasen, och överväga om du kan erbjuda den dagliga stimuleringen den behöver. Kom också ihåg att rasen gärna lever 12 till 15 år. Australisk terrier ger enormt mycket tillbaka till ägare som förstår och uppskattar terriertemperamentet, och är du redo för en liten hund med ett stort hjärta kan detta vara rasen för dig.
Egenskaper
Moderat
Moderat
Moderat
Liten
Klar for å finne din Australisk terrier?
Vi kobler deg direkte med seriøse oppdrettere som har eller planlegger Australisk terrier-kull. Fortell hva du ser etter, så finner vi de beste matchene for deg.
Finn din Australisk terrier
Se oppdrettere med Australisk terrier og aktive valpekull. Sjekk kennelprofiler, helsetester og referanser — alt på ett sted.
Ingen tilgjengelige valper akkurat nå
Det er ingen Australisk terrier-valper tilgjengelig for øyeblikket. Sjekk tilbake senere eller utforsk våre verifiserte oppdrettere.
Se oppdrettereOfte stilte spørsmål
Australisk terrier kan fungera för förstagångsägare som är villiga att sätta sig in i terriertemperamentet. Rasen kräver konsekvent, men kärleksfull fostran. En valpkurs rekommenderas starkt för att lägga en god grund.
Rasen behöver minst 45–60 minuter daglig aktivitet fördelat på två eller flera promenader, kompletterat med mental stimulering och lek hemma. Rasen anpassar sig bra till livet i lägenhet så länge aktivitetsbehovet täcks.
Nej, australisk terrier fäller lite jämfört med många andra raser. Den dubbla pälsen kräver regelbunden borstning och trimning, men lämnar relativt lite hår i hemmet.
Ja, rasen anpassar sig bra till lägenhetslivet så länge den får tillräcklig daglig motion och stimulering. Var uppmärksam på att rasen kan vara skällglad, något som bör adresseras tidigt för grannarnas skull.
Det kan vara utmanande. Rasen har en stark jaktinstinkt som kan göra samlivet med katter svårt. Tidig socialisering med katter från valpåldern ger bäst chans för ett fredligt samliv.
Australisk terrier har en förväntad livslängd på 12–15 år. Rasen är generellt robust och sund, men bör följas upp med regelbundna veterinärkontroller.
Rasen bör trimmas eller handstrippas var 8:e–12:e vecka. Professionell trimning rekommenderas, särskilt för ägare som vill bevara pälsens naturliga textur, men det är möjligt att lära sig grundläggande skötsel hemma.
Rasen är intelligent och läraktig, men har en typisk terrierenvishet. Positiv förstärkning, korta träningspass och variation är nyckeln till framgång. Rasen svarar dåligt på sträng eller repetitiv träning.

